<img height="1" width="1" src="https://www.facebook.com/tr?id=1849463731948747&amp;ev=PageView &amp;noscript=1">

Så väljer du rätt investerare

7 min lästid

I del tre av vår miniserie om riskkapital pratar Måns Alfvén, delägare i riskkapitalbolaget Alfvén & Didrikson, och Andreas Granstedt, serieentreprenör vår grundare, om hur man lyckas välja rätt investerare.

Bild_andreas_mans_v3-2

Andreas Granstedt, grundare av PE och Måns Alfvén, grundare av Alfvén & Didrikson

Det här är tredje delen i en mini-bloggserie där vi pratar närmare med Måns och Andreas om deras åsikter och tankar kring riskkapital. 

 Här är listan över de ämnen som finns att läsa om här i vår bloggserie om riskkapital och investerare

Nu går vi vidare och pratar om hur man lyckas välja rätt investerare.

Hur ser Måns Alfvén på valet av delägare?

Enligt Måns är det väldigt viktigt att ha en gemensam syn på hur man bygger ett sunt bolag, och att man har roligt ihop. Att göra affärer är seriöst, men det behöver inte betyda att det ska vara tråkigt. Han tycker alltså att det är en bra idé att försöka tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans innan den faktiska affären.

– Innan vi blev delägare i PE Accounting genomförde vi till exempel en workshop som fokuserade på målsättningar och hur vi skulle ta oss dit. Det gjorde vi för att försäkra oss om att vi alla hade samma vision, berättar Måns.

När det kommer till ekonomisk värdering och övriga villkor för affären är det också viktigt att försöka skapa en enkel struktur som skapar gemensamma incitament. De här villkoren är alltså minst lika viktiga som värderingen i kronor, betonar Måns:

– Som entreprenör vill du ofta ha så hög värdering som möjligt, men tänker ibland inte på villkoren som ligger bakom. Aggressiva preferensstrukturer gör att man teoretiskt sett kan sätta vilken värdering som helst på ett bolag.

Så hur regleras värderingen egentligen?

Värderingen på bolaget är självklart viktig och ett tydligt kvitto för entreprenören på det värde som hittills skapats i bolaget. Men ofta när man tar in riskkapital till ett tillväxtföretag så är det enbart en mindre del av bolaget som säljs. Det gör enligt Måns att det stora värdeskapandet ska göras tillsammans. Man bör därför också titta noga på villkoren och strukturen bakom: ligger man som grundare helt i händerna på investeraren vad gäller tidpunkt för att sälja bolaget? Hur ska bolaget styras vid en eventuell konflikt i ägargruppen?

– Vi sålde till exempel ett bolag med förlust för ett par år sedan. Om vi hade haft en preferensstruktur som sagt att vi skulle fått tillbaka vår investering först, så skulle inte entreprenören fått något alls och därmed inte haft något att kämpa för i en sådan affär. Och det är vanligt att det är just så, avslöjar Måns.

Han fortsätter:

– De flesta bolag följer inte helt den affärsplan som ligger till grund för investeringen, och då gäller det att ha en öppen och rak kommunikation samt en struktur som möjliggör att nödvändiga förändringar kan hanteras på bästa sätt utifrån ett ägarperspektiv. Vår värdering är ibland lägre än andra parters, men vi har istället enkla villkor som säkerställer att alla ägare i så stor utsträckning som möjligt har samma incitament.

Så här resonerade Andreas Granstedt gällande Alfvén & Didrikson

– För mig var det väldigt viktigt att villkoren var rättvisa för båda parter. Många gör preferensaktier och liknande, och i slutändan blir man inlåst i sitt eget bolag med dåliga villkor. Det kändes mer sunt att ta in Alfvén & Didrikson med en sjyst värdering och sjysta villkor. Vi såg över olika alternativ och i slutändan kändes det bra: de har inga management fees eller preferensaktier, och har samtidigt rimliga veto-klausuler, förklarar Andreas.

Han är också mycket skeptisk till den begränsade period många riskkapitalbolag jobbar efter: fem till sju år varefter investeringen ska likvideras. Enligt Andreas leder det till ett kortsiktigt tänk som inte nödvändigtvis ligger i linje med den vision man som bolagsgrundare har. Många riskkapitalbolag har också ofta en drag-along-klausul som kan resultera i att man blir tvungen att sälja sitt bolag inom nämnda period.

 Han berättar också att det var viktigt hur ägarstrukturen bakom Alfvén & Didrikson såg ut: var hamnade vinsterna? Andreas ville väldigt gärna att de till stor del skulle komma Sverige och samhället tillgodo. Ett tips är sålunda att fråga noga om den bakomliggande ägastrukturen i investeringsföretaget.

Det låter som att du visste vad du letade efter. Fanns det något mer du verkligen ville ha spikat?

– Jo, jag ville dessutom fortsätta äga mer än 50% för att behålla känslan av kontroll. Det var en psykologiskt viktigt del för mig då. Det var lite prestige att vara huvudägare, men även skattemässigt fördelaktigt. Det känns inte alls lika viktigt idag, erkänner han.

Samtidigt var det viktigt för Andreas att den bild han hade av Alfvén & Didrikson stämde överens med verkligheten. Därför ringde han till fem grundare av bolagets tidigare investeringar, och de bekräftade vad han redan kände.

 – I slutändan fick vi precis det jag önskat: en styrelse som är delägare och har massor att bidra med. De köpte aktier av mig och vår VD, Olle, och vi gjorde sedan ett gemensamt aktieägartillskott. Det blir på så vis vår gemensamma investering och satsning, och alla delägare har ett äkta engagemang, avslutar Andreas med ett leende.

Fortsätt läsa vår artikelserie om investerare, riskkapital och entreprenörskap.

 Här är listan över de ämnen som finns att läsa om här i vår bloggserie om riskkapital och investerare

 

3 maj, 2018